Linndy

Fredagkväll.
Jag roar mig med att sitta hemma med en filt och Ett  halvt glas röd vin, samt datorn i knät.  Men kan inte gå ut och festa när jag mår såhär. Känns som allt skulle bli så fel då. Så jävla fel. Bli alldeles för full och alldeles för ledsen, alldelse för arg. Arg på livet, arg på mänskligheten.
Så i stället zappar  jag lite på tv:n, men inget som är intressant. Vill se en dokumentär. Jag älskar dokumentärer.
Dokumentärer som ger någonting. Så man får tänka lite. Jag älskar att tänka. Jag är en filosof.
Tänka är det bästa och sämsta som finns. Jag älskar det och jag hatar det. Samma som livet, jag älskar det sammtidigt som jag hatar det otroligt.
Fan vilken komplicerad människa jag är. Jag är engentligen ingentin speciellt. Ibland vill jag vara feminist, liksom ha jävligt mycket åsikter. Och ibland vill jag vara en fin flicka med kavaj och slickat hår och klack skor. Ibland vill jag vara en tjej som jobbar på cirkus, ibland en jävla bimbo, ibland en pojkflicka, ibland ingenting. Jag e nog en blandningav allting.
Jag är allting och ingenting.


L

Ser ni min smärta? Känner ni den? Hör ni den?
Dela den med mig, så slipper jag vara ensam för en kort stund...

Fredag och ingenting känns kul. En helg utan planer är som en kropp utan ben,
Ett glas utan öl, en fjortis utan string, en pizza utan banan. Ja ni förstår.
Tråkigt och grått. Världen har blivit grå. Jag ser inget färglatt och vackert längre.
Idag skall jag lära mig sticka en halsduk. En stor.

Vi sitter ihop. Med det starkaste som finns.
Inget och ingen kan sära på oss.
Vi är som siamesiska tvillingar, särar ni på oss så dör den ena.

Utan min ängel skulle jag vara, ingenting. Det är skrämmande att inse hur beroende man är av
dem man älskar. Den ena kan inte existera utan den andra.
Jag är skräckslagen för att förlora min ängel, men jag vet att hon aldrig kommer att överge mig.
Jag vet att våran vänskap är det vackraste som någonsin funnits.
Min ängel.

Förstår du inte när jag säger att jag mår dåligt? När jag berättar precis allt som får mig att må dåligt. Endå stressar du upp mig. Endå gör du tvärt emot. Det får råttorna i magen att börja klösa mer o mer.
Endå ställer du kraven som du inte ens vet att du ställer, endå gnager du som en råtta på mig. Gnager i varje liten bit av mig. Snart finns inget av mig kvar. Snart stupar jag.
Jag är befläckad av deprisionen. Paniken klöser...
Jag klarar inte krav. Jag gör inte det.
Du säger det på fel sätt. Just precis nu.
Hur ska jag få dig att förstå? Hur ska jag få någon att förstå?
Förstår någon mig? Kommer någon någonsin förstå?
Jag känner mig ensam mitt bland alla människor.
Jag känner mig som en skugga.

Jag kan inte andas. Varje andetag gör så ont. Idag är det den 29/10. Idag ska jag ta det stora jävla sjukt jobbiga steget att prata med någon. Jag har ingen aning om vad jag skall säga eller någonting. Är skit nervös. Känns som jag har råttor i magen som klöser. Vill bara ha det gjort nu!!
På något sätt, Är jag stark mitt i min svaghet.
Hur många gånger jag än fallit har jag alltid ställt mig upp igen och greppat tag i livets armar.
Wish me luck....

Jag e trött på Mig Själv, Enbart mig själv.. Trött på allt som har med mig att göra .
Trött på alla som säger jag skalla sluta vara ledsen. Det är inte så lätt. Jag va ju fan glad idag en stund!! Jag kan inte alltid va glad, jag kan  inte det......Trött på det mesta, trött på dem mesta.....

. . . Jag har världens underbaraste familj, pojkvänn, vänner, kusiner och deras familjer, hela släkten.
Jag älskar er.
Ville bara säga det....


Lördag, vad händer idag tro? Jag skall iaf iväg ovh jobba vid 5. Jag hoppas att det går lika bra idag som igår. Fast jag gör lite fel och så ibland, men det går la bättre. Annars då? Ja jo, idag mår jag ingenting. Inte glad, inte ledsen. Inget. Skönt det med att inte känna nått. Vara lite mittimellan liksom. Hoppas dagen kommer vara ok iaf. Att den är Ok är mer än okej. En dag utan tårar är guld värld. Frågetecken, vet aldrig hur min dag slutar..

One day....

Jobbat igen. Denna gången gick det bra, var faktiskt skit kul. Dom är så roliga dom jag jobbar med fast jag inte fattar vad 2 av 4 säger. Men vad gör det? Skall jobba i morgon också, hoppas det går lika bra då. Jag är faktiskt lite glad nu, fan vad skönt det känns. Alla deprimerade tankar har flygit iväg en stund.. Men dom kommer väl, om en stund, om en timma, i morron eller nästa dag? Ja, jag vet inte, men kommer det gör dom.
Men tills dess skall jag njuta av att känna lite glädje.

Jag har jobbat. Gick skit. Jag e så stressad så allt jag får i mina händer blir till kaos. Skall jobba kl 5 också. Jag vill bara att kl ska vara när jag slutar så jag kan hem och städa.
Trots att det är freda känner jag bara för att krypa under täcket och läsa min bok.
 Och dö. Det känner jag också för.
Nej då, dö ska jag inte göra än.
Man kan inte lyckas varje dag. Men snart kan jag väl få lyckas? I en enda dag.
Det gör ont att le.

Och på en ynka jävla sekund blev allt skit jobbigt igen. Hur fan i helvete kan det bli så?!  En sekund så vänder allt. Bara sådär. Jag blir så trött.. Trött på allt, trött på alla. TRÖTT PÅ MIG.
Det känns som jag grinar taggtråd.
Sympati, fan jag vet hur det fungerar, varför ger alla mig vatten när jag ligger här och drunknar?
Tack för hjälpen inget mer för all del.

Kallsvettig

Idag känns allt dystert och fult. Ljuset tycks skratta hånfullt åt mig.
Har inget mer att tillägga. Punkt.

"En del är så rädda för att mista det dom har. Du vet dom gör allting gör att kunna ha det kvar.
Jag vill stanna världen så att alla trillar av.
I natt ska jag försöka.
I natt när alla sover och bara jag är kvar,
ensam under stjärnorna håller jag mitt tal..."
Imperiet - tiggarens tal

Jag har jobbat idag. I två timmar. Perfekt  tid för mig nu när jag mår som jag mår. Men jag va allt en gnutta gladare när jag gick där ifrån. Det var kul, faktiskt. Något posetivt idag.. Känns lite skönt. Men allt jobbigt sitter fortfarande och gnager mig i huvudet. Jag är trött på det mesta kan nån lätta på trycket? Stinker livet?

Film med min erik nu.

Varför skratta när allt är trasigt? Allas ord är utan mening. Inlärda.
Jag vill bygga en mur. Där ingen trasighet kommer igenom. För det är just så jag känner mig.
Trasig.
Deprisionen äter upp mig. Små parasiter kryper under huden och suger ut all min energi och livslust.
Vilsen och rädd.

Vi möts i smärta och i skratten. Jag talar ett språk endast min vän fröstår och mina läppar förmår ord som är en sång
som endast min vän kan. Min vän vrider bort taggtråden jag virat in mig själv i.
Vi går hand i hand i mörkret. Vi strålar starkare än stjärnorna.
Vart vi än går vänder sig folk efter oss.
Vi är vackra.
Vi är vackra på det finaste som finns.
En oändlig och kärleksfull vänskap.
Oavsett var vi är så är vi Alltid tillsammans.
Jätte alltid.

She shines in a world full of ugliness, she matters when everything is meaningless.

Ett regn kommer från mina ögon. Ett regn av tårar. Jobbiga deprimerande jävla tårar.
Kan det bara inte bli den 29onde snart!! Dagen då jag skall få prata med en psykolog. Jag står inte ut mer. Jag orkar inte mer. Jag ger upp snart. Man kan inte må såhär dåligt, man kan bara inte det. Hjärtat dunkar så hårt så jag tror det spricker snart. Huvudet dånar av alla tankar.. Jag vill sova i 100 år. Jag känner mig död, som om jag bara går runt bland alla levande och bara är. Levande död? Är de det jag är? Vissa stunder är jag ok. Då gråter jag inte iaf, och då kan jag le lite grann. En kort stund. Sen är jag där igen, då allt bara faller. Vill lägga mig ner på golvet och skrika allt jag kan, tills min röst inte klarar mer. Jag pallar inte med denna äckliga jobbiga människan som kallas Jag.
Jag orkar inte mer. Jag ger upp snart.
Mitt hopp bara krymper och krymper.

Min blogg är min blogg. Jag är jag. Detta är mina känslor och tankar. I Min blogg, skriver jag vad jag vill.
Ni som inte tycker detta är passande i en blogg, läs en annan.

L

Sekunderna flyger förbi, minuterna, timmarna och dagarna.
Och jag, jag står kvar på samma ställe, varje sekund, varje minut, timmar och dagar.
Jag är trött hela tiden. Spelar ingen roll hur mycket jag sover eller hur lite jag sover, en ständig trötthet finns hela tiden.
 En psykisk trötthet. Jag kämpar hela tiden mot tårarna, jag vill inte gråta. Mina tårar måste väl vara slut snart?
Vad gråter jag för? Varför mår jag dåligt? Dom frågorna ställer jag mig ofta.
Jag kommer finna svaret men det kommer nog ta tid.
Men jag har all tid i världen, och jag skall ge allt vad jag någonsin kan för att kunna må bra igen.
Som jag skrev i förra inlägget, klart jag är glad och skrattar ibland jag med! Jag kan vara glad. När jag är med mina vänner är jag oftast glad.
Men ibland smyger sig tankarna fram endå.. Och bara för att jag kan vara glad betyder det inte att jag inte mår dåligt.
Det känns som endel tror så. "Hon är ju skit glad nu, hon kan väl inte må dåligt?"
Jag mår dåligt, men jag kan också putta dom jobbiga tankarna åt sidan för en stund om jag vill. Men inte för alltid.
Någon gång kommer dom fram igen. Och jag vet inte vart dom kommer ifrån.
Någonstans, någon dag, någon gång. Kommer jag vara lycklig.
Jag bara vet det.
One part of me is darkness and one part is light.











.
 . . Det finns underbara människor. Ni som skrev kommentarer på förra inlägget, ni är underbara. Det var med tårar i ögonen jag läste varje ord. Tack. Tack, från botten av mitt hjärta.

Nej jag gör inte det.
 Jag mår sjukt dåligt psykist. Är helt nerbruten.. Det tar nog ett tag innan man själv inser det, att man faktiskt är deprimerad och trött på livet. Inte lite, utan mycket. Klart som fan jag har många glada stunder i mitt liv, och klar som fan jag ler och skrattar. Men under en falskfasad finns en mycket ledsen och olycklig tjej som inte tänker på annant än hur det skulle vara om jag bara försvann. För alltid. Jag har tänkt hemska tankar, mycket hemska tankar. Men jag tycker inte direkt jag är den svaga människan som bara ger upp. Jag har mått dåligt förr, dock aldrig såhär kasst, men då har jag också fixat mig. Fixat mitt liv. Men nu känns det som jag inte har något liv. Jag har blivit helt insolerad i mig själv. Helt borta från livet och vad det har för betydelse. Jag vet inte varför jag lever, jag vet inte vad jag har att leva för. Jag fattar inte hur jag kan känna mig så fucking jävla ensam fast jag har massor med folk runt omkring mig som älskar mig och som faktiskt bryr sig. Känns som jag ensamast i hela jävla världen ibland, det är ingen som någonsin kan få mig att må bra, eller som kan hitta tillbaka min livsglädje.. Jag är verkligen ett levande bevis på en naturkatastrof. Jag är så fruktansvärt trött på mig själv och hur jag mår. Så nu har jag sökt hjälp. Den 29 oktober skall jag få prata med en psykolog och en läkare. Jag har ingen aning om vad jag skall säga eller vad jag skall göra där egentligen. För just nu känns det som ingen levande själ kan få mig att hitta tillbaka till livet, och framför allt inte få mig att hitta tillbaka till mig själv. Men jag ger det ett försök.. Just nu skulle jag kunna göra vad som helst för att få må bra.
Mitt liv är en röra! Jag är en röra! Jag vill lära känna mig själv och lära mig att tycka om mig själv.
Jag känner mig sjukt värdelös och en sjukt dålig människa. Jag vet att jag inte ska behöva känna mig värdelös för jag kan va bra... Eller?
Åh.. Livet är ett helvete just nu. Men jag ser endå ljuset, någonstans där framme. Och jag ska bli bra och må bra igen.

Som jag sagt förut, den dagen jag dör, kom då ihåg mig som en krigare...
Nu ska mitt liv bli bra.. Utan mina vänner och min familj så hade jag inte stått upp nu. Man märker verkligen vilka som är ens äkta vänner just nu. Och jag e grymt tacksam för att ni finns.

Många tycker säkert nu att man inte skall skriva ut sånthär, men jag väljer själv vad jag vill berätta om mig själv och inte. Och tycker inte det är något att skämmas för att man mår dåligt.
Mitt liv ska bli bra. Det ska bara det. Och jag skall kämpa tills jag stupar.

Ni ser... Mina fulla vänner har skrivit lite.. Fulla och skämmiga. Precis som dom är, Emelie & Tommy. Men jag tycker om dom endå.. Sitter hos mig nu och dricker öl och tjötar skit, putte har nog suttit hos alla som finns här. Typ lisa, emelie, bella adele, tommy, och mattias.
Nu börjar fyllesnacket här... Så hör i morgon!

Erik, jag älskar dig...



<3

nemen tjaaaaaaaaaa =P sitter hos linda nu och tjötar me lite folk.. kul som fan ;)
ska supa tills vi somnar eller va vi nu hittar på.. emelie och linda tjötar om en massa onödiga saker...
lite fyllesnack nu haha palla skriva ghär... kul för er som läser deatta :D haha nu ska vi supa vidare och imogon ska vi till korgone i grästorp och dricka... dom som vill får väll komma dit ocj supa me oss :D jeje min kompis kommer imorgon :D::DD SÅ JÄVLA GÖTT VA ? hahahahha lavyaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa
















Skrivet av en kändis......

hejsan, sitter hemma hos min linnda..
dricker några öl med tommy, Adele, bella, lisa, och pg.
men bellaoch lisa är ute och går för  tillfället med två hundar!!

min bästa vän linnda.
hon är min bästa vän, har men en vän som linnda har man allt, faktiskt!
Jag känner att jag hittat min vän i livet. det är inte alla som gör det!
men jag har  gjort det.
och är VÄLDIGT tacksam för det.
finns inget du inte vet om mig, finns inget jag inte skulle kunna berätta för dig!
låter det inte underbart??
iaf, det är det!! stackars er som inte har :)


"jag känner mig som en 70-tals pundare som ska på afterski" yeeeeeeeeey


I am  gonna tell you a funny thing right now... here we goooo

idag, innan min träning. såå var det en kille som kom fram och sa
"heej, du är så himla vacker"
jag: tack så mycket.. ( trode det var en trevlig kille som ville ge komplimang)
Han: vart jobbar du?
Jag: hurså?*
han: men vart jobbar du?
jag: ski i det du, vad vill du jag har brottom.
han:jo men dte är ju så här, jag är gammal och kåt, och undrar va du skulle kunna kos.....
han skulle säga kosta men där avbröt jag honom.
och sa. : ne men nu räcker det fan, jäcla idiot hejdå.

så alltså var det en gubbe som ville köpa mig, som hora. en äcklig tjcok gubbe.....

tänk er i sitvationen..      ojjjjjjjjjjjjeeeeeee.

linnda ville jag sulle skriva ett inlägg så .., .............enjoy ;) häner inte allt för ofta...

Men vet ni, ha en fin kväll så syns vi ;)

Whit looove från em

Vill du se stjärnorna ta dig en titt omkriiiiiing, vem e det som bestämmer om man blitt någonting?

Sådär! Stressad och dan sitter jag här. Köpte ett par fula uggs i trollhättan och lite städsaker osv, samt mat. Lite mat.  Och alkohol. Vet inte ens varför jag skriver blogg för hinner egentligen inte och har inget att skriva.. Bloggskadad??
Simon köpte en pruttkudde i trollhättan idag ( simon är min 7 åriga kusin ) Och den gick han runt och prutta med överallt. Den låter ju inte liiite heller. Folk vände sig om tusen gånger kan jag lova. Och varje gång sa jag " nemen lilla gubben e du så dålig i magen" Och folk bara glodde och han fes på som aldrig förr. Skit kul. Bäst va när han satte sig på golvet inne på systemet och lyfte på arslet och feees, eller pruttkudden fes men ni förstår, så folk som satt i kassan ställde sig upp och kolla. Haha då skämdes jag. Då var det inte kul längre...
Näääää ska städa lite. Kommer lite folk hit till mig idag. Najs najs.

Hörs senare när jag e onykter och go.

KÖSS

Jag gick faktiskt upp kl 9 idag. Drog på mig kläder och vandra bort till solariet som en zooomibe och sola.
Har precis duschat och sminkat mig lite grann, skall bara ta på mig kläder sen ska jag mamma & simon åka till Trollhättan en sväng! Va längesen jag va i trollhättan med mamma så det ska bli mysigt.
Nä, dags att åktergå till garderoben, man har ju aaaaaalridg något snyggt att ha på sig. Konstigt nog så köper man ju aldrig fula kläder, men endå hittar man inte ett enda snyggt plagg i garderoben, visst är det konstigt?

Orka tänka så mycket som han..
Haha sööt gubbe endå.

NATTI

PUH. Jag e kokhett. Putte tog min mössa nu efter vi vart ute och gått mellan tänderna och sprang iväg med. Han vägra släppa den, så jag fick springa efter honom hur länge som helst, och han trodde självklart jag lekte med honom. Mössan e i trygga händer nu iaf. Ha.
Denna fina kväll har mest bestått av att sitta i soffan bland tusen tända doftljus och kikat på tv och film. Grannens tjej kom in med nybakta bullar och muffins förut också, snällt va?
I morgon är det fredag, och sen lördag. Tänk om alla dagar va lördagar utom fredagar, det hade vart fint det.
Min fina vän emelie kommer hit i morgon. Nu är det blod på tvn, måste se. Det verkar spännande.


Sov gott alla ni.
Ajö!


En bild på en fet arm! Typ det första man ser. Meeen vad gör det?

Pöh...
Nu är jag hemma. Vart på arbretsförmedlingen, tvättat, och kollat efter lite jobb. Så nu sitter jag i soffan, har precis ätit Band sphagetti och ädelost/bacon sås och broccoli. Gudomligt gott. För övrigt så känns allt så rörigt. Jag e rörig, allt e en enda stor röra. Varför skall jag alltid skjuta fram allting? "Ehsch, det ordnar sig.. Det tar jag i morgon, eller i morgon, eller nästa vecka eller......." Så kan man ju fan inte tänka när man lever i en värld där man måste göra saker Nu. Man hinner inte skjuta upp allt.
Allt tråkigt och jobbigt skjuter man upp.
Nu ska jag kolla på en debatt mellan politiker på tvn och måla mina naglar. Kan bli intressant.

Pöh på er!

Inatt drömde jag om minimala kaffekoppar. Typ 5 millimeter stora. Jag och emelie satt och skratta åt alla som drack ur dessa men ingen fatta vad som var så roligt. Och dom smutta på sitt lilla kaffe som fanns där i hur länge som helst.

Nu är det torsdag igen, vilketn inebär fredag och helg i morgon. Älskling skall till skge och jag skall stanna hemma. Han skall jobba och hjälpa sin far så jag tycker inte det är någon idè att jag hänger med. Så i morgon kommer emelie och håller mig sällskap under natten och dagen. Töntig som jag är vågar jag inte sova själv!
Tråkig blogg sådär på morgonen, eller ska man säga förmiddagen? Seg i huvudet som jag är blir det sånna här otänkande inlägg. Otänkande, finns det verkligen något som heter så?
Jävlar, måste ner och tvätta nu. Guuuuuuuuud vad kul!

omogna, oärliga, oseriösa, oäkta, osnälla, otacksamma människor är ingenting för mig.



Omogna och oseriösa är vi här. Visst, det är vi. Men på ett heelt annat sätt.

 vänskap på oförklarig nivå.

. . .Ibland känner jag mig som ett vattenfall.

Jag bara svämmar över, energin bara flödar, och det finns inget slut, inget stopp.
Det är härligt när man flödar över av energi,men vissa dagar är vattenfallet gjord av tårar, och tårarna svämmar över, och har inget slut. Det finns ingen stoppknapp att trycka på, det bara fortsätter att flöda, bottenlöst och oändligt djupt, stormade och piskade. Tänk att tårar aldrig tar slut! Man kan gråta hur länge som helst!
Och det finns fortfarande tårar kvar - otroligt egentligen! Som ett vattenfall.
Ibland känner jag att min kärlek är vattenfallet, som flödar och svämmar över..
Då är det underbart att vara vattenfall!  Då är det underbart att det inte finns något slut, och att det riktigt stänker då det landar, och det bildas vattenånga som ett dis av vattendroppar fyllda med kärlek..
Vissa dagar är jag mer som en lugn bäck som sakta tar sig fram genom naturen.
Det är rätt stillsamt och skönt det med..

Jag vill känna livsglädjen. Jag vill känna en oerhör lycka och glädje.
Men framför allt, vill jag känna mig själv. Jag vet inte vilka frågor jag skall ställa, vart jag skall börja eller hur jag skall göra. För att känna mig själv, mig. Jag hittar ingen början på frågorna, ingen början på svaren.
För jag har ingen aning, vem jag, Linnda Petterson är.
Finns det någon som vet?

Snälla, berätta för mig vem jag är?
Finns det någon som vet?

Silas. Silas silas. Silas.
Jag har aldrig hört något vackrare namn. Min son ska heta Silas, den dagen jag får en son. Och så skall han ha lockigt hår såklart. Och kunna prata vid två-års ålder och kunna färger och en del bokstävder.
Och aldrig gråta och bara älska mig. Va snäll mot alla och va världens sötaste.
Kan ju inte vara helt hopplöst att få en sån son, eller?

Javisst, det är redan Onsdag. Dagarna går fort trotts dom är sega och tråkiga.
Ibland drömmer jag om att vara någon annan än den jag är. Lite mindre barnslig, slarvig och känslosam. Lite mer sval, mystisk, den där tjejen som aldrig dansar men som alla ändå dras till. Önske tankar. Jag kommer alltid vara känsolsam, och barnslig. Jag vill känna mig mogen, vilket jag inte gör för min ålder. Är mitt eget fel. Men jag är ju trottsallt bara 20 år. Så jag hoppas iaf jag har mins 50 år på mig att mogna.

Grenarna börjar bli tomma på löv utanför fönstret och himlen är grå. Som en svart/vit tv ser det ut som utanför mitt fönster. Grått och tråkigt. Längtar nästan lite tills det kommer snö nu så det blir lite ljust ute.
Magen kurrar så bäst att äta, blir fransk fiskgratäng som jag gjorde till mig, erik & lisa igår.
Ska sitta fint i magen!


Utan för mitt fönster... Grått och trist

DETTA JÄVLA PROGRAMET. Fanns det något värre än detta när man var liten? Förutom stoppa duvan.
Jag blir stressad och arg på samma gång.

Dags för städning och duschning.
Hörs sen i ett renare hem och en renare Linnda.

Nu blev jag väldigt glad. Fått brev från där jag jobba i sommras och fick även en trisslott.
Står väldigt bra saker!! Ska ringa chefen på fredag.
Nu ska jag ut och gå!

PUSS

Tisdag tisdag... Jag var på mycket bättre humör när jag vakna i morse och såg att solen hade vågat sig fram. Men lite moln finns det, hoppas dom försvinner. Har inte så mycket att säga er idag, men snart ska jag tvätta, wiho. Sedan traska bort till min underbara mamma så ska vi ta en sväng med hundarna ihop och sedan sola! Solariet va jätte jätte fint, och jätte jätte bra. Kul att något bra kommer till Grästorp. Närå, jag gillar faktiskt att bo här. Mycket.
Nu ska jag äta frukost/lunch. E göööör hungrig. Smarrrrrit det skall bli.

Helgen föresten, vad häder då? Lisa darling vad ska du göra?
Isabella vad ska du göra? Och frida vad ska du göra?



Titta en 13 årig liten linnda.. Haha tänk va ful jag va, men ack så snygg jag tyckte jag va i dom kläderna..
Haha, aja pusshejhej!

Verkligeheten måste ta tag i mig snart. Jag går runt och drar ut på all tid som går. Det fungerar inte.

Ny vecka. Helgen går fort, brukar bli så när man har roligt och fina människor runt omkring sig.
Igår slappa jag och emelie & erik i stortsett hela dagen. Men vi 7 tiden ungefär tog jag och emelie putte i koppel och gick forshall med Tommy & Mattias. Så skönt att vara ute och gå och bara tjöta av sig lite.
Och nu kan väl ni gissa vad jag gör? Jo, jag lyssnar på Jason Mraz- I'm yours Sjukt ovanligt va? Jag kan lyssna på denna underbara låten i timmar utan att lessna. För sanningen är, riktigt bra låtar tröttnar man Aldrig på.
. . .

Skall strax traska bort till mamma när hon jobbar och käka lite. Senare skall jag testa det nya solariet här i grästorp. Tommy sa igår att det bara kostar 1 kr i minuten månaden ut, bra va? Kanske hinner bli lite brun innan månden e slut då. Nu e jag blek som jag vet inte vad. Varför känner man sig så mycket fräschare när man e brun? I dont know, men det är väl bara så. Idag mår jag konstigt, inte ledsen, inte glad. Bara trött och dimmig. Precis som vädret ute ser ut. Nu ska jag försöka dra på munnen och le lite. Kan ju iaf försöka lura folk som möter mig att jag e glad. Men lura mig själv, det kan jag inte.

Stay alive/L

Levande död.
Nej då, så farligt är det faktiskt inte. Igår flöda mina tankar fritt och tankar blev till ord. Sånt som man måste släppa ut ibland. Och det var skönt, en skön och behaglig känsla.
Och jag mår inte dåligt. Inte just nu, och gjorde inte igår heller. Jag mår bra just nu. Bra.

Emelie kom hit igår, till mig och erik. Sen gick vi bort allihop till Tommy och sen gick vi forshall med han, Isa, Mattias och hunden troja. Mysigt, blir ikväll också. Nu skall jag äta en macka med banan på. Gott va?

with love, L

Jag sjunger ner på marken. Viskningar runt omkring mig.
Är de verkliga, råttorna som river i bröstet,
är de verkliga, och jag?
Jag.
Jag kanske inte existerar.
Är allt oro? Är allt verklighet? Eller är allt en mardröm?
Ingenting existerar. Allting existerar.
Ingenting är verklighet. Allt är verklighet.
Jag vet ingenting. Jag vet allting.
Typ så, är det. Så är mitt liv. Mitt liv.
Jag. Mitt liv. Jag... MITT LIV.
Allt är komplicerat. Livet är komplicerat.
Okej, jag mår dåligt ibland. Ändå reser jag mig alltid. ALLTID. Fattar tag i livets armar och mina tankar klarnar.
Vad är det som jag vill ha av livet, som jag inte kan släppa, som jag fortsätter leta efter,
det vet jag inte. Ingen vet. Men snart vet jag. För det är mitt liv. Mina känslor, och Jag. Jag måste fixa mig själv. Måste bygga upp mig själv. Så är det bara. Livet är hårt, men livet är även en gåva. Och det får man aldrig någonsin glömma.

Jag är rik på det finaste som finns i världen. Och det är kärlek. Pojkvänn, vänner och familj. Ni är det finaste jag har.
Er lever jag för. Er. Tänk på det. Och utan er är jag ingenting. Ingenting. Så lämna mig inte. Va nära mig, bry er om mig. Vad som helst, visa att ni tycker om mig. Det betyder mer än alla pengar i världen. Jag lovar. Min bror tex, han är allt. Mitt allt. Som ni alla andra. Förstå det. Ni verkar inte inse vad jag bryr mig, eller ni verkar inte ens inse att ni bryr er om mig.
Gör ni det?
Kärlek är allt. Kärlek är allt.
NI är allt.

Linnda



Sådär är man i vissa tillfällen. Ibland alltid. Ibland sällan. Ibland...

Molly är världens snällaste och goaste ett-åring! Har gått hur bra som helst att ha henne här.  Vi digga allt från im yours till kapten röd igår. Hon älskar verkligen musik. Och tellitubies.
Hon vakna i morse vid 6, då fick hon välling, sen låg hon och sov med huvudet på eriks mage så han försov sig. Haha dom va så söta! Sen sov jag och molly till 9, och nu sitter hon i mitt knä med sitt huvud på min axel, gosgumman.


Idag hoppas jag att det blir en trevlig kväll, vad jag än ska hitta på, jag anar ugglor i mossen men hoppas på en rolig afton trots detta. Det blir väl bra om man tror det. Eller?
Jag har en sådan glad känsla i magen idag! Hösten får mig att känna mig inspirerad, glad och deppig och uttråkad om vart annat. Idag är en sån där dag när man vill sitta på en busshåltsplats en hel dag i en stor stickad halsduck, mössa vantar och hela köret och bara kolla på alla människor, bara va. Bara finns där någonstans..

Nåväl, nu kommer snart Min moster och hämtar molly, snyft snyft. Haha, hon får komma snart igen.
Ska pussa lite på henne nu!

later

Då va lillan här.. Men nu ligger hon och sover så sött.
Mitt hår utan löshår är en katastrof! Verkligen en katastrof. Lite långt där, lite kort där, mellan långt där, ser för jävligt ut med andra ord. Så den stora funderingen är, ska jag klippa mig? Så det ser bra ut, och lika långt typ?

Typ sådär? Esch jag vet inte. Kanske skiter it och bara sätter i löshår så jag döljer mitt eget skabbhår. Känns lättare så. Eller? EHhhh. Nu ska jag kolla om Molly fortfarande sover.
Puss

Det är verkligen torsdag. Hur fort går dagarna egentligen? Och jag som i stort sett inte gör någonting på dagarna förutom städa, typ. Det är lätt att bli deprimerad när man inte har ett jobb att gå till. Man blir dessutom lat.
 Jag orkar verkligen ingenting. Men jag försöker endå. Igår när jag kom hem från min näspetande vän så börja jag städa. Ganska mycket faktiskt. Och ganska fint blev det nog med.
Jag vakna tjugo över 9 idag. Så då gick jag upp och städa också. Nu sitte jag skapligt nydschad och väntar på lilla Molly. Tror dom kom nu... Hörs sen

JAG SAKNAR DIG!!

En söt nyduschad erik ligger i mitt knä och sover nu här i soffan, lite svårt att skriva då. Men så himla mysigt så vill inte väcka honom. Blir att fixa lite middag om en stund, e vröl hungerig! Går massvis med bra på tv:n idag så jag och älskling ska ha lite myspys, tänd ljus och köpa lite gott godis tror jag. På torsdag får vi nog bebis besök jag och erik. Min lilla kusin Molly skall nog komma hit och stanna över natten. Skulle va jätte mysigt att ha henne här en natt, hon sprider så mycket glädje och kärlek runt sig så de e inte klokt. Att en liten tjej på 1 år kan få mig att må så bra, helt sjukt! Hon är glad jämt. Så hoppas hon kommer.. Ne ska ringa moster nu och kolla!

Ha en fin afton..


åh...vad jag älskar dig!!

Ligger/sitter i soffan och kollar på MTV, "robyn - do you really want me" spelas. Såhär roligt har jag. Och det är stökigt och behövs städas, så det är väl bara att börja. Räknar timmarna tills älskling kommer hem från jobbet. Längtar något grymt efter dig älskling. Du är bäst...

För övrigt känns allt rätt kässt. Inget jobb än och jag ger snart upp.
Bloggen får vila ett tag nu.
Dags att städa och göra det fint innan erik kommer hem.

Ha det bra tills vi hörs igen.

Du är den vackraste i mitt liv. Du är det dyrbaraste som finns.
Du är min. MIN.
13/4-05 <3 Jag älskar dig erik.
Vi är kärlek. Du och jag in i döden.

En jävla hora är livet.

Och nej, jag tänker inte be om ursäkt för mitt språk eller något, aldrig i livet. För nu kommer allt från mitt jävla hjärta som är helt jävla tomt nu känns det som. Vart ska jag gå? Vad ska jag göra utan dig? Vad har jag för liv? Inget.
Allt du äger är ingenting värt om du inte väljer vad du har kärt. Så jävla sant.
Jag är alltid tomhänt, är jag det? Eller? ELLER?
Hur i helvete kan hjärtat kännas så tomt? I mitt bröst finns inget kvar. Inget alls. Det slår inte, det dunkar inte. Jag går på batteri.. Och batterit tar snart slut. Det dör snart. Om inte det blir uppladdat igen.
Jag orkar inte. Vem fan orkar. Livet e så sjukt jobbigt. Och jag har alltid kämpat i hela mitt jävla liv mot allt. Jag måste va stark? Jag måste det. Men jag känner inte det. Orkar man hur mycket som helst? Det verkar så?
Är jag en superkvinna? Har jag superkraft som klarar allt?
Det måste vara så. För hur i helvete skall jag annars ha klarat av allt som hänt i mitt liv?


Jag måste vara gjord av stål. Men stål smälter eller går också av så småning om.

DEN DAGEN JAG DÖR, KOM DÅ IHÅG MIG SOM EN KRIGARE!!!!



utan emelie hade jag inte levt.

Haha åh. Alltså.. Det har ringt till min mobil 5 gånger nu på förmiddagen. Och jag är inte den som tycker om att svara när jag inte känner igen numret. Men så va det en liten dam som hade pratat in på mitt mobil svar med lite knagglig och gammel röst:

- "Hej Jimmy det är farmor Gerd, kan du ringa mig. Hejdå Jimmy."

Sen ringer det igen, samma nummer. Men då svara jag för jag tyckte synd om den stackars lilla farmor Gerd som ringt fel, så jag svarar

Jag: Hej det är linnda.
Farmorn Gerd:  Hej Jimmy.
Jag: Nej jag heter linnda du har nog ringt fel.
Gerd:  Vilket nummer har jag ringt?
(Jag sa mitt nummer)
Gerd: Va?
(säger nummret igen)
Gerd: Okej jag har nog ringt fel då. Förlåt.

Sen lägger vi på. 5 sekunder senare... RIIINNNG

Jag: Ja hallå det är linnda.
Gerd: Jag söker jimmy..
Jag: Du har nog ringt fel igen.
Gerd: Nej.
Jag: Jo
Gerd. Vilket nummer har jag ringt?
(Jag säger mitt nummer igen)
Gerd: Va?
(jag säger det IGEN)
Gerd: Vad slutar det på?
Jag: 180
Gerd: Nej 186
Jag: Ja men då har du nog ringt fel eftersom jag har 180 på slutet.
Gerd: Nej. Hejdå


5 sekunder senare ringer hon mitt nummer igen, Två gånger!! Men jag svara inte nu.
Lilla Gerd, Jag är inte ditt barnbarn Jimmy.

Jag hatar blött hår. Verkligen hatar. Det är blött och det droppar och det är jobbigt och slemmigt. Inte slemmigt kanske men fruktansvärt jobbigt. Åh, orkar inte föna det heller. Tar ju 70 år. Emelie vakna nu så du kan komma hit och göra din vän sällskap i livet.

(Jag och erik kolla på en bild igår, och en viss persons pattar ser liiiite konstiga ut på bilden. Okej, mycket konstiga.)

Jag: Erik, kolla på ***** pattar. Visst ser dom knasiga ut?
Erik: Va, pattar? Jag tycker det ser ut som två knän.

Kan inte va kul att ha två knän som bröst, eller?