Linndy

Host, host. Snurvel, snurvel, snyft snyft...

Idag är verkligen ingen bra eller fin dag för mig. Förutom att min förskylning är sämre idag så mår jag piss psykiskt osckså. Inte ens lite Kapten röd får mig att må en smula bättre. Och min födelsedag lockar inte ens nu. Inget lockar, ser inte fram emot något. Har inget att se framemot. Jag vill inte vara en liggande, skrikande svag tjej som inte klarar av någonting. Som mår dåligt. Jag vill inte det.. Men hur ska jag kunna vara glad, när det känns som jag inte har något att vara glad för?
Jag behöver en mun till för att kunna andas, ett hjärta till för att inte stanna. Jag e förlorad.
Lyssnar på Thåström. Kriget med mig själv. Fruktansvärt peppande låt....Men känner mig precis som han sjunger. Känns som han vet precis hur jag känne och vad jag vill få sagt. Han skrev nog låten till mig, som jag skulle lyssna på just nu, i denna stund. För att inte känna mig som världens ensamaste människa. Dröm-tankar va....
Jag är ett levande bevis på allt fel & allt rätt. Jag är ersättningsbar. Jag är ett levande bevis på en naturkatastrof.

Exakt vad för man i sådana här stunder, när man bara känner för att aldrig mer gå ut. Aldrig mer le, eller aldrig mer ens andas. Vad gör man? VAD GÖR MAN?!
Kalla mig omogen, kalla mig töntig, kalla mig fjortis, kalla mig depp-mes eller vad ni vill.
Jag är bara fruktansvärt jävla mycket människa. Och människor har känslor, och människor kan må dåligt.
Vi dömer för mycket. Jag e så trött. Så trött på hela jävla mänskligheten och allt som hör där till.
Så fruktansvärt jävla trött.

Jag e född och nu vill jag sova.. Länge.....




Krigaren.