Linndy

. . .Ibland känner jag mig som ett vattenfall.

Jag bara svämmar över, energin bara flödar, och det finns inget slut, inget stopp.
Det är härligt när man flödar över av energi,men vissa dagar är vattenfallet gjord av tårar, och tårarna svämmar över, och har inget slut. Det finns ingen stoppknapp att trycka på, det bara fortsätter att flöda, bottenlöst och oändligt djupt, stormade och piskade. Tänk att tårar aldrig tar slut! Man kan gråta hur länge som helst!
Och det finns fortfarande tårar kvar - otroligt egentligen! Som ett vattenfall.
Ibland känner jag att min kärlek är vattenfallet, som flödar och svämmar över..
Då är det underbart att vara vattenfall!  Då är det underbart att det inte finns något slut, och att det riktigt stänker då det landar, och det bildas vattenånga som ett dis av vattendroppar fyllda med kärlek..
Vissa dagar är jag mer som en lugn bäck som sakta tar sig fram genom naturen.
Det är rätt stillsamt och skönt det med..

Jag vill känna livsglädjen. Jag vill känna en oerhör lycka och glädje.
Men framför allt, vill jag känna mig själv. Jag vet inte vilka frågor jag skall ställa, vart jag skall börja eller hur jag skall göra. För att känna mig själv, mig. Jag hittar ingen början på frågorna, ingen början på svaren.
För jag har ingen aning, vem jag, Linnda Petterson är.
Finns det någon som vet?

Snälla, berätta för mig vem jag är?
Finns det någon som vet?