Linndy

En jävla hora är livet.

Och nej, jag tänker inte be om ursäkt för mitt språk eller något, aldrig i livet. För nu kommer allt från mitt jävla hjärta som är helt jävla tomt nu känns det som. Vart ska jag gå? Vad ska jag göra utan dig? Vad har jag för liv? Inget.
Allt du äger är ingenting värt om du inte väljer vad du har kärt. Så jävla sant.
Jag är alltid tomhänt, är jag det? Eller? ELLER?
Hur i helvete kan hjärtat kännas så tomt? I mitt bröst finns inget kvar. Inget alls. Det slår inte, det dunkar inte. Jag går på batteri.. Och batterit tar snart slut. Det dör snart. Om inte det blir uppladdat igen.
Jag orkar inte. Vem fan orkar. Livet e så sjukt jobbigt. Och jag har alltid kämpat i hela mitt jävla liv mot allt. Jag måste va stark? Jag måste det. Men jag känner inte det. Orkar man hur mycket som helst? Det verkar så?
Är jag en superkvinna? Har jag superkraft som klarar allt?
Det måste vara så. För hur i helvete skall jag annars ha klarat av allt som hänt i mitt liv?


Jag måste vara gjord av stål. Men stål smälter eller går också av så småning om.

DEN DAGEN JAG DÖR, KOM DÅ IHÅG MIG SOM EN KRIGARE!!!!



utan emelie hade jag inte levt.